Min vecka nr 21.

I tisdags blev jag ett år äldre. Dagen efter, på onsdagen, fyllde någon hela 300 år så det vore ynkligt av mig att påstå att jag blivit gammal. Jobbade kort dag på onsdagen men nog så jobbigt för det. Det är inte lätt att vara elev i årskurs sex, det minns man ju själv. Så en stor dos av förståelse var nödvändig från min sida. Inte nog med en icke fullt så samarbetsvillig sexa, dessutom hade min förkylning blivit rejält mycket sämre efter en heldag friidrott utomhus dagen innan. På torsdagen var jag ledig så jag passade på att sova ut och krya på mig så gott jag kunde. Jag införskaffade allt material till min maskeraddräkt och började pyssla.

Fredag, och ännu en ledig dag, iaf från jobbet. Sova ut lite lagom, äta frukost, färga håret, dammsuga, diska, tvätta ur färgen, besök. Puh, inte läge att ligga på latsidan denna dagen. Chris föräldrar kom på visit på eftermiddagen och stannade till kvällen. Pappa Sune hjälpte till att sätta upp nya hyllplanen i sovrummet. När hantverkarkarlarna Chris och Sune var klara begav vi oss ut för att leta reda på ett matställe. Då Panini hade stängt fick det bli favoritrestaurangen Bill och Bull. Till min glädje hade de bytt meny och jag fick prova på en ny vegetarisk rätt. På kvällen satt jag och Chris och pysslade med våra maskeraddräkter som skönt nog blev klara.

På lördagen var det så dax för 50-årsfesten. Fördrink och sammanstrålning innan hemma hos oss. Lägenheten fullkomligt invaderades av gröna Marsmänniskor. Det tog ett bra tag för mig att lista ut vad dessa gröna människor hade för tanke bakom sin förklädnad.
Si sådär lagom försenade med 30 minuter begav vi oss till Värmlands nation i ett finfint följe. Givetvis var vi sist på plats (sent folk kommer alltid sist) och jag lade märket till att inte en enda dalahäst syntes till. Konstigt med tanke på att temat var Dalarna. Jag trodde att typ hälften skulle komma med dalahästar i öronen eller runt halsen. Glatt överraskad blev jag!
Efter välkomst-/mingeldrink utomhus gick vi in och satte oss till bords. Förrätten stod på borden liksom öl och rödtjut. Första nubben dök upp strax därefter. Efter en lång sittning med mycket underbart god mat, mycket sång, mycket snaps, alvedon mot migrän, nässpray mot däppt i däsan samt ett och annat busstreck hade vårat lilla gäng fått nog och vi tackade för oss och gick hem runt klockan ett. Vid det laget hade minst en av oss spytt samt två somnat så vi tyckte nog att det räckte för kvällen.
Tack Anna och Therese för en trevlig fest!













Någon som kan gissa vad dessa gröna monster ska föreställa?